De senaste veckorna har vi alltså nått en helt ny nivå. Från bröd till gård. Har ägnat oerhört mycket tankeverksamhet åt den. Har förberett rabatter och krattat och googlat. Och i dag slog jag till på allvar. Vi köpte blommor, planterade ärter, vattnade, grävde ner rabarber, flyttade stenar och rensade fint. Och jag förstår inte att jag tycker om det. Jag har ju alltid hatat sånt här. Trodde att jag aldrig ville ha egen gård. Men tanten i mig vill något helt annat. Skit under naglarna gör mig så gott. Förvandlas i sakta mak till muminmamman. Och mycket till muminpappan, för jösses, så jag skryter och går an om mina små kneg.

Snodde alltså två stora rabarberplantor från svärisarna tidigare i dag. Passade på att sno lite extra så jag fick testa ett recept jag såg i en tidning. Och så informerade min svärfar mig om att man ska tillreda rabarber innan midsommar. Efter det händer nåt med någon syra. Eh? Minns dessvärre inte vad. Kanske rabarbern blir surare och äckligare sedan?

Rabarbersaft

1 kg rabarber
2 l vatten
2 dl socker
Saften av en citron

Tvätta och skiva rabarberskaften. Koka dem i vattnet tills de blir mjuka och löses upp (tog kanske 15 min). Sila bort fruktköttet (jag har ingen sil, så jag filtrerade via kaffefilter – det var asjobbigt). Låt det rinna länge så att all vätska kommer igenom. Rör sedan ner sockret i saften. Lägg till citronsaften. Kyl ner. Klart! Ps. I receptet stod också att man kan blanda med vittvin för somrig drink. Känner mig oerhört frestad.

Det finns faktiskt inte så mycket annat att säga än att livet just nu är ungefär så gott som livet kan bli. Jag fattar faktiskt inte att det här händer. Sommaren gör mig så snäll. Så glad, så slö och så avslappnad i hjärtat. Men vem sku inte vara det när kvällssolen skiner så bright att den till och med fastnar på bild? Se ovan.

Och förresten – vem är det här? Herregud. Ett stort barn? Vems? Mitt?

22 grader i parken ikväll, 20.30. Ack, ack, ack. Så perfekt.

Det var inget skämt det där om stranden i föregående inlägg. Har stämt träff med ett dussin sjukt bra kaveris och kids på stranden i morgon efter lunch. Bara för att det utlovas 25 grader och full sol. Är ganska övertygad om att INGEN kommer att våga sig i vattnet. Men bara tanken på att sprida ut filten, snacksa lite snacks, smeta solkräm och prata i mun på varann gör mig alldeles upprymd.

TÄNK ATT VI HAR ALLT DET HÄR FRAMFÖR OSS ÄNNU!

Håret som ska bli solblekt. Huden som ska bli brunare. Nätterna längre. Själen snällare. Träden ska blomma. Vattnet ska bli varmare. Lonkeron kallare. Benen barare och skratten högre. Myggorna som biter och solen som går ner. Handduksöversvämning i hallen och Nivea after sun i nyduschat ansikte. Bastu och måsar. Fotboll och körv. Gårdsfester och grill. Är en obotlig sommarromantiker. Det känns så otroligt bra i min stressade kropp när jag tänker på att inget av det här har hänt – ännu. Allt ligger framför oss. Och i morgon kör det i gång!

Milken påminner om att Vikinga-stranden ligger ditåt!

att jag tog i från tårna. Det var så ogenomtänkt och hjärndött att jag förtjänar lite svid och kli. Det funkar helt enkelt inte att plötsligt, efter nio månader av dunkel, utsättas för full exponering. Solen vs. Huden 1-0.

Aj aj aj.

I övrigt var det LJUVLIGT.

Shortspremiär i dag. Strandpremiär i morgon!

Vi har länge haft en riktigt sliskig gulnad Ikea-lampa i hallen (tror den i tiderna gick loss på 5,90€ eller så). Har för mig att den har hängt med sedan vårt första gemensamma hem på Strandgatan (en bragd i sig). Blev så himla glad när Minimani sålde en massa olika sprayfärger i dag för bara 3,50€ burken. Har länge gått och suckat över den sorgliga lampan, som dessvärre är det första man ser när man kommer hem. Köpte färg och rev ner lampjäveln. Drog den ut på gården och sprutade så sprayen yrde över hela kvarteret.

Och nu är den gulnad på riktigt. Fast här ljuger bilden. Så här orange är den inte. Bilden här under är betydligt mer rättvis.

Färgen torkade dessutom hiskeligt snabbt. En timme senare kunde jag hänga upp den. Kan hända att jag vill dra ett lager till om några veckor (stod nåt sånt på förpackningen).

Värst vad den skiftar i färg beroende på bild. Turbogul är den hur som haver. Betydligt bättre än missfärgad-gul.

Sedan latade vi oss som galningar framför Bolibompa.

Plötsligt händer det!

(sedan vaknade jag och fnissade på ett mycket barnsligt sätt åt klippet här under – även om den värsta humorn jag känner till är ”åh, ni brudar är så och så och så” och ”nå, ni karar är ju alltid så och så och så” – HATAR när man drar alla under samma kam)

]]> http://linnjung.com/2013/05/14/sant-man-bara-drommer-om/feed/ 2 linnjung http://linnjung.com/2013/05/13/turiststress-parknjut/ http://linnjung.com/2013/05/13/turiststress-parknjut/#comments Mon, 13 May 2013 19:53:21 +0000 Linn http://linnjung.com/?p=163579 ]]> Tack jättemycket för era tankar om Legoland! Har googlat och forskat som en galning, men tycker bara att allt blir jättejättedyrt. Jag tycker att 1500-2000 ege är asmycket pengar för några fjutiga dagar. Har flyttat fokus lite mer mot Visby och Gotland nu. Eller Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. Å andra sidan kunde Tivoli Köpenhamn också funka för mig.

Ja jestas, är alldeles snurrig i hjärnan av turiststress (bäst blir det säkert om vi cyklar till Tropic, åker en karusell och avslutar med hamppare på Strampen). Nå väl, hoppas hur som helst på att vi får nå kaveris med på nåt litet eller stort äventyr (för mig kan vi lika gärna åka till Angry birds-land i Tammerfors, bara jag har någon att dricka vin och tjattra med). För vi kan faktiskt inte lata oss hela sommaren. Man blir ju GALEN då. Alla frivilliga kan räcka upp en hand!

I dag har jag minsann inte latat mig. Skrev som en dåre hela dagen. Sedan drog vi runt på Brändö hela kvällen. Solsken, glass och cyklar och kompisar. Fatta hur skönt det är att stöta på folk och bara hänga! Så är det ju verkligen inte under vintern.

Han har ju varit närmast besatt av lego i flera år och det sku vara så roooligt att få åka iväg på nåt barnvänligt äventyr (om man till och med sku tiga in i det sista och plötsligt bara dra iväg med kidsen på en överraskningsresa!). Herregud, så kul! Smygpacka och bara köra till flygfältet som om det vore en runda till Lidl (lite så där som man fantiserade om överraskningar som barn – hände dock aldrig).

Vad jag har hört så verkar ju Legoland vara lika kul både för vuxna och barn (i synnerhet för vår familj, där de vuxna är exceptionellt barnsliga). Men ni som har varit där: Vad finns där? Var ska man sova? Vad ska man göra? Vart ska man flyga? Hur kommer man billigt undan? Och hur många dagar behöver man?

Så här ser jag alltså ut på min femte morsdag. Det var en fin en. Halsbandet har jag fått av Milken. Sanslöst fint. Eller så är jag förblindad av kärlek, heh.

Det börjar för övrigt vara svintungt att lyfta dem samtidigt. Må hända den sista morsdagen med båda i famnen. Tänk det! Så fantastiskt att de tyngsta småbarnsåren börjar vara över. Jag är SÅ mer en storbarnsmorsa än spädismorsa.

Vad är ni?