Author Archives: Linn

Påsksjukan.

13

Ja, det var ju förstås min tur. Förklarar den mastodontiska tröttheten de senaste dagarna. Svettas, huttrar, har ont i halsen och känner mig som den värsta häxan av alla. Ingen i den här familjen ska minsann skonas från elände.

3 Comments

Filed under Mama's got the magic

Det vanliga.

Kan inte sätta fingret på vad det beror på, men just nu måste jag kriga jättemycket med mitt eget huvud för att överhuvudtaget hållas ovan ytan.

Jag är bara trött, trött.

Trött.

Trött.

Trött.

Varje kväll när jag lägger mig måste jag lägga upp en handfull strategier för att överleva påföljande dag. Varje dag är så fullproppad med måsten att det är svårt för mig att få ro i sinnet. Kan inte vara här och nu. För jag måste bädda i huvu för morgondagen. Det är ju fullständigt osunt och förkastligt. Eller så är det bara jag som är felprogrammerad. Liksom stressar för mycket över lite. Vet ej. Vej ej. Men VEM ÄR JAG ATT GNÄLLA? Ingen annan är JAG SJÄLV ställer till det så här för mig själv. Jag är sist och slutligen ansvarig för min egen kalender.

Trött.

Trött.

Trött på att vara trött.

Masse i alla fall har ritat en ljuvlig Alfons-bild till mig. Tröstar lite.

1

3 Comments

Filed under Mama's got the magic

Tandstensproblematiken.

* * *

Inlägget är i samarbete med Suomen blogimedia och Cloetta.

Xylitol Jenkki-gänget skickade mig på en tandgranskning för att checka läget i tänderna. Jag åkte ända till Jakobstad och PlusHälsa Tandklinik Rytivaara (som för övrigt har en otroligt mysig mottagning). Jag fasade på förhand, eftersom jag vet att jag är en kvinna som har så otroligt lätt för att få tandsten. Jag var redan två gånger i höstas och skrapade så mycket att hela gapet blödde. Det ante mig att det var dags igen.

Och jag hade alldeles rätt.

Jag frågade av tandläkaren vad jag ska ta mig till för att slippa det här eländet, förutom att vara noggrann med att tvätta, tvätta, tvätta. Men tydligen är det så att vissa har mer mineraler i sitt saliv som gör att man har mera anlag för tandsten (uhuu). Fick också en miniborste (som ser ut som en skruv i plast) att borsta med mellan tänderna. Vet inte med er, men jag slarvar jättemycket med tandtråd, vilket jag säkert inte borde med tanke på hur lätt tandsten tycks lägga sig på mina tänder (även om jag alltid tyckt att mina tänder sett hyfsat bra ut ändå). Men ska försöka skärpa mig nu. Att skrapa tandsten är verkligen hemskt. Det borde verkligen trigga mig till att tandtråda varje kväll.

Om det ändå vore lika självklart som det här:

2

Som att borsta tänder morgon och kväll, tuggummi efter maten.

6 Comments

Filed under Mama's got the magic

Dålig på goda råd.

1

Det händer faktiskt otippat sällan numera, att jag påminns om det faktum att Milner är för tidigt född. Prematur. Ja, till och med VPT (Very Pre Term) i vecka 29. Men de senaste dagarna har tre saker påmint mig om att det faktiskt händer hela tiden runt omkring oss, även om jag själv har lämnat den vardagen för länge sedan.

I går när jag var ute och sprang skrev en kompis och frågade vad man ska ge för tips om åt en kompis som nu ligger och kniper igen. I morse sms:ade en annan kompis om att babyn är på väg ut låååångt före den är färdig. Som kronan på verket väntade ett brev om hjärtultraljud och EKG från Barnpolikliniken när vi kom hem.

”Ah, just det! Har ju själv en prematur!” tre gånger inom loppet av ett dygn.

Tycker det är lika svårt varje gång någon kontaktar mig om råd gällande känslor, vård och prematuritet överlag. För hur man än vänder och vrider så kan man aldrig ta bort det onda hos de behövande. Jag pratar gärna, lyssnar ännu hellre. Men ändå känner jag mig som en nålpunkterad ballong. Totalt tom på vettigt att säga.

Det viktigaste är kanske ändå att tillåta sig själv att känns alla slags känslor. Annars blir man knäpp. Och det blir man kanske ändå. Ni ser, det blir så mörkt när jag ska ge goda råd.

För mer konkreta tips brukar jag tipsa om Prematurbloggen, där jag i tiderna samlade ihop ett gäng med finlandssvenska premturhistorier. Och vår egen resa som finns nedpratat här. Eller så kan man helt enkelt läsa arkivet i den här bloggen. Det mest intressanta finns att läsa mellan augusti 2010 och januari 2011.

För i nuläget händer det så sällan att jag minns. Var tvungen att läsa sjukhusbrevet flera gånger innan jag fattade, ”alltså VARFÖR?”.  Men jag antar att det är någonting som har att göra med det där biljudet (?) på hjärtat som hon hade innan hon skrevs ut. Vill minnas att det var nåt som skulle kollas upp om några år. Kan bara inte för nåt i världen klura ut hur vi ska få Milky Milk att ligga stilla i ekg i FYRTIOFEM TILL SEXTIO MINUTER. Har inte hänt på de senaste tre åren.

Ja, det skulle vara att beställa lite feber då. Men det är väl inte helt etiskt, det heller.

7 Comments

Filed under Mama's got the magic

Vörå fever camp

1

I går kom vi till den punkten när barnen har varit sjuka så länge att ingen täcktes ringa till jobbet och beklaga sig. ”Det är DIN tur!” – ”Nähä, det GÅR bara inte! DU måste!”, ”Nej, det är OMÖJLIGT, jag täcks inte ringa!” – ”Men du MÅSTE, för jag KAN BARA INTE!” – ”Nej, jag vägrar!” – ”JAG OCKSÅ!” – ”På riktigt – jag gör inte det, mitt samvete pallar inte!” – ”Inte mitt heller!”

Båda: ”Men vad ska vi göööööö?”

Eftersom vi är lyckligt lottade kom fammo och faffa förbi innan vi ens hann tjafsa färdigt om vem som skulle vabba. När Milken blev frisk förde Matheo stafettpinnen vidare. Även om det sved fick de åka med till Vörå på sjukläger. Packade ner febern, Sandis och Kissan. Trots att fammo och faffa redan hade lovat att sköta andra kusinernas morgonbestyr (frukost, påklädning och skolskjuts) när deras föräldrar börjar supertidigt.

Men det hindrade inte supersvärisarna från att också åta sig våra barn.

I morse plockade faffa upp Kasper och Aada hemifrån. Fammo väckte Matheo och Milken. Fammo gjorde frukost åt alla fyra barnbarn. Åt. Klädde ut Kasper till maskeraden (påskhäxa). Flätade Aadas hår. Faffa körde Aada till skolan. När han kom tillbaka gick fammo och Milken med Kasper till dagis. Faffa stannade hemma med feber-Matheo.

Halv ett gick fammo och Milken (igen) till dagis för att hämta Kasper. Och när de kom hem åkte faffa för att hämta Aada. Sedan stekte fammo plättar medan barnen härjade (Kasper och Matheo är båda i den där åldern när de ritar ”fammos trosor” och skrattar ihjäl sig – true story btw).

När de åkte i går kväll fick jag så dåligt samvete för att vi valde jobb före barn, så jag fick döva det hela med ett 45 minuter långt aggrojogg längs vattnet. Men när jag idag efter jobbet hämtade upp dem i Vörå och hörde hur roligt de hade haft kändes det inte lika mörkt. Ännu under aggrojogget tänkte jag att jag kommer att våndas på min dödsbädd över de gångerna jag lät någon annan vårda mina sjuka barn.

Men tja, hur man våndas över det när man har så här bra svärisar?

1 Comment

Filed under Mama's got the magic

Menlöst svammel om rundgång i klädsystemet

Strosade i affärer i dag och kände ba ”uhh”. Brukar alltid känna ett sug efter krispiga färger och nya fräscha vindar när det blir vår. Men den här söndagen fanns verkligen I N G E N T I N G som gjorde mig inspirerad.

Vissa stilar är ju sådana som finns för evigt. Tidlösa så där som rymden, maneter och mobbning. De bara har sina toppar och dalar, men de kommer alltid tillbaka med jämna mellanrum. Slutar liksom aldrig finnas till (så där som Jörn Donner och rött läppstift). När det kommer till kläder och skor går alla trender bara i repris, repris, repris. Samma hjul som snurrar runt runt runt.  

Tycker redan nu som 28-åring att det börjar vara rundgång i systemet. Att jag har kommit varvet runt en gång. Undrar om man någonsin kommer att hitta nya trender och stilar. Hur många gånger har vi inte haft nitar och läder? Bondromantik? Randigt och sailor? Svarta bokstäver på vita t-shirts?  60-tals klänningar? Bootcut? Platåskor? Converse? Jeansjackor? Pastelltunikor? ÄÄÄÄ fanns liksom ingenting i NÅGON affär som jag inte har fått LEJDON av i ett tidigare skede i mitt liv? Och jag är bara 28! 

Alltid när man pratar kläder med mommo, så säger hon ”Jasså, det är tillbaka igen! Exakt sådan hade jag då och då och då..”. Visst är det kul, förstås. Men också lite deppigt. HAR VI VERKLIGEN UPPFUNNIT ALLA KLÄDSTILAR REDAN?

Eller så här neggandet bara en reaktion på att jag har en major stilkris (fortfarande) eller att jag har en eskalerande miljöångest, I don’t know. Allt jag ser i webbshoppar, i affärer och i min garderob är bara trååååå-håååkigt. Jag brukar gå i gång på Pinterest, men i gastade jag bara irriterat ”GE MIG NÅT NYYYYYTTT!!!”.

Jag och Arash gjorde en sneakersjuttu med Boni i Vbl tidigare i veckan. I samband med det fick jag mig ett glädjegupp i magen när hon sa att Adidas Superstars gör comeback nu. Hade faktiskt glömt hur fina och tidlösa de är. Det är det enda som jag ens lite kan gå i gång på. Hade likadana i högstadiet. Vita med ljusblåa ränder som jag köpte i en superstor Adidas shop i Phuket. Aaah.

Men allt annat i vår: Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.

1

13 Comments

Filed under Mama's got the magic

Kvinnligt ryt & modern myt

Foto: Arash Matin AM_031214_6

Det är söndag och det är SNAKK-time!

När ni har lyssnat klart får ni droppa åsikter om backstabbing bitchernas vara eller icke vara i kommentarsfältet. Är ni avundsjuka? Vad är ni avundsjuka på? Vem är ni avundsjuka på? Vilken avundsjuka har ni stött på i era liv? Ska man prata om ”kvinnlig avundsjuka”? Är det att belysa eller befästa? Vari ligger skillnaderna mellan manlig och kvinnlig? Och vad beror det på? Ja, hur ställer du dig till avund, helt enkelt. LÅT KOMMA!

14 Comments

Filed under Mama's got the magic

Avånsjuka.

Hej mitt i natten, har haft en ytterst soft dag i dag. Uträttade bara ett stordåd – och det var ett långt solskensjogg med en cyklande Masse vid min sida. Jag sprang och han cyklade. Solen sken, änderna flög och hela stan gick på lördagspromenad. Vid Metviken sprang vi in i Nadia, Dino och Romeo. Hon fick en svettig kram och en klipp-update.

Fick nämligen en chock i dag när jag klippte podden. Jag säger alltså AVÅNSJUK. Är det inte hemskt? Eller kanske det inte är så farligt? I 28 år har jag gått omkring och trott att jag säger avundsjuk (så låter det nämligen när jag uttalar det i mitt huvu), men i dag hörde jag sanningen. AVÅNSJUKA AVÅNSJUKA AVÅNSJUKA. Det är också det som veckans SNAKK handlar om. Avånsjuka. Båda droppar sina topp 3 avundsjukor och därefter debatterar vi den ”kvinnliga avundsjukans” vara eller icke vara. Vi måste snacka mer om det i morgon när ni har lyssnat. Ni kommer att märka att vi har två helt olika uppfattningar (ledtråd: en av oss hävdar strängt att det är en modern myt) och vi behöver mer input. Gå förresten gärna in och lajka vår fb-sida så kan vi prata där.

Nå väl, sedan var syrran, Mats och Willy här på middag. Mamma kockade och jag anordnade ett glassbingo med cirkustema. Drack ett par glas vin och jag pitchade idén att bo tre månader på resande fot i Asien med mami och papi om några år (nu gäller det bara att övertala pappa).

Och Milken, hon fortsatte sin helgföljetong:

1

11 Comments

Filed under Mama's got the magic

Segt som lim.

1

Den här veckan var så UNDERLIGER. Jag segade runt här hemma och snöt barn – och plötsligt var det fredag! Och inte vilket fredagsmys som helst – mamma jobbar i Vasa den här veckan, så hon är här hos oss i helgen. Hade storslagna planer för vandring och simhall och frisk luft och skit. Men det sket väl sig nu när Milken mår som hon mår.

FÖRSLAG PÅ STILLA AKTIVITETER?

3 Comments

Filed under Mama's got the magic

Poddar jag önskar existerade, måndag-fredag.

Måndag:
Gud & feminism med Amanda Audas-Kass och Liisa Mendelin.

Amamda och Liisa pratar Gud 2014. Om ”gubben på molnet”. Om feminism i kyrkan. Om jämställdhet i hemmet. Om vad (vem?) Gud är. Om vad kyrka är. Om vad församlingen betyder. Barn och tro. Vuxna och tro. Samhället och tro. Och vad det egentligen betyder att vara kristen i Finland just nu.

Tisdag:
Moderskapet med Malena Björndahl, Sara Jungersten, Hannah Norrena och Karin Lindroos

Malenami, Hannah, Sara och Karkki pratar moderskap så det rinner bröstmjölk ur öronen (URSÄKTA GICK ÖVER GRÄNSEN SORI). Graviditet, förlossning, anknytning, amning, små barn, stora barn, babyangst och så vidare. Olika sammansättningar och teman varje vecka. Voi drömpodden för alla sorters mödrar.

Onsdag:
Feministf*ttan med Jeanette Öhman, Linnea Portin, Anne Hietanen och Anna Friman

60 minuter lång musik för öronen. Ett riktigt HÄRRRRLIT samtal (som Anne sku säga) om jämställdhet och kvinnor och män och arbetsliv och familjeliv och internet och medier och pengar och makt och aktuella fenomen. 

Torsdag:
Chef.red.pod. med Jens, Camilla, Micaela och Marit.

En timme lång journalistikfrossa med de finlandssvenska mediecheferna. Får gåshud vid blotta tanken. Det skulle vara så oooerhört intressant. Utmaningar, usla tider, möjligheter och framtiden. Snack om webb vs. tidning. Prenumerationer, pengar och betalmurar. Aj aj aj så jag SKU LYSSNA.

Fredag:
Faderskapet med Antti Koivukangas, Ben Bergman och Janne Strang.

Graviditet, förlossning, anknytning, amning, små barn, stora barn, babyangst och så vidare. Olika sammansättningar och teman varje vecka. Voi drömpodden IGEN!

På helgerna kan jag sedan hålla mig till Sverige och mina vakiopoddar (eller sedan någon riktigt udda sammansättning som Fredagsmyz med Jörn Donner och Malin Klingenberg, eller kanske Lördagsbuz med Magnus Beijar och Märtha Tikkanen? Söndagslunk med Elisabeth Rehn och Sami Mannil?).

Så: Vad väntar ni på? Ni vet väl att SNAKK enbart görs med en iphone och en babystrumpa? VILL HA MERA! Nu är det er tur: Vilken vore drömpodcasten i ditt liv just nu?

21 Comments

Filed under Mama's got the magic

Podd podd podd.

1

Nadia Boussir är en av mina favoritkvinnor i hela världen. Hon är precis lika genombitter, skrattig och trög som jag. Hon är mjuk, god och snäll, men samtidigt bestämd, ärlig och ryter till när det behövs. Fin kvinno, helt enkelt. Den ultimata poddpartnern.

Men i dag fick hon tydligen HJÄRNSLÄPP. Hör på det här: HON TACKADE JA TILL ATT VI SKA PRATA PODD I FINSK RADIO! ÄR HON GALEN ELLER?! Och inte nog med det. Sedan säger hon ”Jamen, tur att du kan finska, Linn! Litar på dig!”. LITAR PÅ MIG?! HERREGUD. ÄR HON FRÅN VETTET?

Läste ni krönikan om finlandssvenska podcasts i Hbl? Den som Andrea skrev? Nå, där är länken! SNAKK medverkade också i en gallup.

Om vi fortsätter på ämnet så hade Eva & Pöll ett fantastiskt förslag i sitt senaste avsnitt. Att det i framtiden skulle uppstå en finlandssvensk poddcommunity (som  bloggcommunityn i tiderna) och det skulle ordnas fester där man skulle lägga alla poddares namn i en burk och dra nya par. Herregud, tänk er när jag och Pöll skulle prata PMS & babyfeber! Nadia och Magnus Silfvenius Öhman skulle prata prostitution och sexy friday!

På söndag kommer ett nytt avsnitt av SNAKK. Kan redan avslöja att vi i planeringsskedet började gräla. Vi är oense om precis ALLT. Ändå älskar jag Nadia så prkl. Även om jag SENT SKA GLÖMMA DET HÄR MED FINSKAN.

4 Comments

Filed under Mama's got the magic

Hyra hus i Jakobstad.

I dag tänkte jag äta lunch med Malin, men sedan blev det ståhej i min mun, när jag plötsligt fann mig med en tandläkarborr i gapet. Istället fick jag prata med Malin i telefon. Eller prata och prata, hon viskade (i biblioteket) och jag dreglade över bilratten och läspade jättemycket (hela min tunga och svalget var bedövat). Nå väl, hur som helst:

MALIN SKA FLYTTA TILL ÅLAND!

Ni vet ju att jag alltid pratar drömskt om det Klingenbergska huset. Fatta att ni om en månad kan BO i det där huset! Önskar nästan att jag hade haft business i Jakobstad så vi kunde ta det. Här kan ni läsa mer.

7 Comments

Filed under Mama's got the magic

Off härifrån.

1

Har varit lite off några dagar här. Haft sjukstuga istället för vanligt liv. Milken har varit supereländig. Hennes hosta har varit helt GALEN i fyra veckor. Ibland får hon ingen luft, ibland spyr hon ner sängar osv. För att vara på den säkra sidan kollade vi upp henne hos läkare, men inget fel. Säkert ett envist virus som härjar. Och 40 graders feber. Igår tog hon världsrekord i tupplurer (somnade mitt i FYRA lekar) och som bäst har hon somnat på soffan. Värre patienter kunde man ha!

1.jpg

Hon är jättejättetrött. Och det är ju tur. Har hunnit städa en hel del, faktiskt.

Men visst är det konstigt att man ska plågas av megadåligt samvete för att man inte kommer på jobb. Vi brukar alltid vabba turvis varannan gång. Men varje gång det är min tur kniper det i bröstet. ÄÄÄÄÄÄ VILL INTE LÄGGA FOLK I PISSET ÄÄÄ. Vet ni? Nästan så man alltid lägger barnen för tidigt i dagis och så SMITTAR MAN ALLA OCH SÅ ÄR MAN HEMMA IGEN NÄSTA VECKAAAA ÄÄÄÄÄÄÄ. Räcker med nerspydda sängar nu, va?

6 Comments

Filed under Mama's got the magic

Jenkkilove!

 

Inlägget är i samarbete med Cloetta och Suomen Blogimedia.

1

Fick en förfrågan om att delta i en utmaning tillsammans med Xylitol Jenkki (världens första xylitol-tuggummi!) och tänkte genast ”SÅKLART!”. Kanske främst eftersom man som finländare hela livet blivit uppmanad att äta xylitol efter maten. För en tid sedan landade ett berg av tuggummi hemma på vår trappa. Vi till och med tömde en hel låda i köket för att förvara tuggummi i. Sedan dess har jag och barnen tuggat frenetiskt.

3

I en undersökning som gjordes visade det sig att barn till mammor som använde Jenkki Professional (100% xylitoltuggummi) hade 71-74% mindre hål än andra. Hade ett Skype-möte med Jenkki-teamet för en tid sedan och de presenterade alldeles förbluffande fakta om hälsoeffekterna med xylitol. Förvånade mig att ett så enkelt medel kan göra så stor skillnad. Vi äter ungefär 2-3 tuggummin per dag och det är ungefär vad som rekommenderas. Tre gånger dagligen, tio minuter åt gången. Lätt som en plätt.

Det är ju också skojigt med vissa smaker och dofter som gör att man omedelbart slängs tillbaka till det förgångna. En av mina allra starkaste högstadiedofter innefattar faktiskt Jenkki. Efter Lilla hembageriets örfil och Mars-glass så kommer tuggummi med salmiaksmak. Så doftar högstadiet för mig:

2

Varje gång jag tar ett sånt nu slungas jag tillbaka till Buffaloskor, stökig klass, doften av skolmat och ängsligt pirr i magen. När man blåste tuggummibubblor i korridoren och var allmänt odrägligt. Men nu har jag lyckas vända på det. ÄLSKAR det här tuggummit. Sedan vi fick en massa Jenkki har barnen blivit alldeles beroende av att alltid ha ett tuggummi inom räckhåll. Funkar också otroligt bra som muta när maten går trögt. Men det gäller också mig själv: Att äta och inte tugga tuggummi känns nästan läbbigt.

2

De här känns nästan som godis. Fast liksom mycket bättre.

1

I samma paket ingår också att jag ska åka till en tandläkare och diskutera mina tandvanor. Jag är otroligt nervös eftersom jag är urusel på att gå till tandläkaren. Visst, jag tvättar och borstar och tuggar, men jag besöker tandläkaren alldeles för sällan. Hoppas att PlusTerveys är snälla med mig i morgon. Önskar att jag hade samma driv som Matheo. Det bästa han vet är är han får gå till tandläkaren. Han var förra veckan. SOM han hade väntat. Hoppas han får ha fina tänder livet ut så ivern håller i sig!

5

Nåja, får återkomma om hur det gick!

4 Comments

Filed under Mama's got the magic

Söndag, mumin och sånt.

1

Det är konstigt hur jag alltid tror att helgerna är den tidpunkten när jag ska hinna ställa allt till rätta. Liksom packa upp resväskorna från förra helgen, eliminera berget av kläder på sovrumsgolvet, tvätta, träna, stöka och ha mig. LÄR MIG ALDRIG. Och blir alltid lika besviken när det blir söndagkväll och allt är precis lika ogjort som innan. Jag gjorde INGET av det jag skulle. Inget av det jag räknade upp.

Däremot hann jag ta en och annan tupplur, träffa syrran och ha sovmorgon två gånger om. Och den här gången förlåter jag mig. Ibland (vågar mig nästan på ett oftast) är det viktigare med återhämtning än rent hus. Det ser ut som satan här. Men jag är i alla fall utvilad. Förra veckan sov jag så eeeeeelääändigt. Nu börjar jag äntligen vara i kapp.

I natt sov vi alla i vår säng. Jag vaknade först. När jag skulle smyga iväg viskade Matheo ”kan vi snälla leka muminleken först?”. Går ut på att man turvis säger en muminfigur tills ena inte längre kommer på någon. Den inleddes som vanligt ”Jag säger Mårran så har vi den undan” (han är LIVRÄDD för Mårran). Förlorade såklart, efter sisådär 40 namn. Sedan smög vi ut och arrangerade frukost. Matheo tog muminlådan från rummet och dukade upp 26 muminfigurer på kösbordet. Muminmuggar. Ägg. Kaffe. Bröd. Mumin cd:n i bakgrunden. Runt 10 väckte vi (Snusmumriken och Filifjonkan) de övriga latmaskarna (Muminpappan och Lilla My).

SÅ inleder man en muminsöndag.

5 Comments

Filed under Mama's got the magic

Det värsta med att bli äldre är att ens jämnåriga har blivit så fruktansvärt gamla.

Var det någon som sa.

(förutom Nadia som är snart är 40, men lika gärna kunde vara 23)

11

Det har redan skrivits två så skojiga inlägg om dagens SNAKK att jag knappast behöver presentera ämnet desto mera. Joanna K skrev här och Joanna H skrev här om sina egna ålderskriser. Jag berättar också om min och syrrans tantpakt, om min mentala ålder och vad jag trånade efter som barn. Nadia berättar om sin åldersnoja och förklarar för en idiot (jag) hur man applicerar ögonkräm. En diskussion från i torsdags när vi båda var på riktigt, riktigt gott humör.

HÄR KAN DU LYSSNA.

1 Comment

Filed under Mama's got the magic

Lördagsfeeling.

1

Här har vi helg i full gång! Vi har slöat som galningar hela dagen. Redan det att väckas av barn och inte väckarklocka gjorde det hela mycket behagligare. Tänk att det ens finns dagar som man kan vänta med frukost, att inte följa minutschema. Orkar inte ens göra kaffe hemma på morgon om vardagarna, för jag har aldrig ändå ro att dricka. Dricker hellre i lugn och ro under morgonmötet på jobbet. Men i dag fick jag koka. Och damn, så gott det var.

Och så klippte jag veckans podd i dag. För första gången tyckte jag det märktes att jag var på otroligt gott humör. Jag lät liksom .. munter! Blev en riktigt trevlig diskussion som mer eller mindre går ut på att vi tycker olika om ALLT, haha. En sak angående podden har jag tänkt fråga er länge: Lyssnar ni hellre via iTunes eller Soundcloud?

Annat då? Det märks så bra att det börjar vara vår och folk har bra feeling. JAG har bra feeling! April och maj innehåller så makalöst mycket kul. Jag ska i väg till både London och Tartu (med två olika bästisgäng). Jag ska få ett nytt köksbord (hemlis: någon av er ska också få designa ett nytt bord). Mamma kommer hit. Jemppa kommer hit. Karin kommer hit. Och så har vi på gång ett POP UP CAFÉ på BRÄÄÄÄÄÄÄÄNDÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ. Och så en massa roliga jobb och fredagsmyz däremellan. Även om det är hundra år dit, så tänker jag också på att vi ska till Malesien i vinter.

VÅRKÄNSLOR, MINSANN!

11 Comments

Filed under Mama's got the magic

Besvärliga situationer.

Stämningen på torget var helt makalös när jag cyklade hem från jobbet. Solen sken, Österbottningarna log och kidsen skejtade till tonerna av en dunkadunka-raggare. Massor av folk, rusning, varmt, fredag. Cyklade fram med feeling i benen och solen i ögonen. Långt där framme såg jag svärfar. Ropade ”GÖSTA, HEEEEEJ!” och ökade farten för att hinna i kapp. Cyklade upp jämsides och sa ”nämen heeeej!”

Och det skulle ju ha varit trevligt.

OM DET SKULLE HA VARIT MIN SVÄRFAR.

8 Comments

Filed under Mama's got the magic

Medan jag nattade barnen fick jag två mess angående föregående inlägg.

  1.  Mamma som meddelade att jag skrivit ”kackar” istället för ”klackar” (min släkt har aldrig varit känd för särskilt avancerad humor)
  2. Nadia som skrev att sandalerna på bilden redan är på väg hem till henne från Åbo (WHAT ARE THE ODDS?!).

1 Comment

Filed under Mama's got the magic

Snart: Sandaler 2014.

I stilpodden för några veckor sa Nadia att jag helt enkelt måste skaffa mig ett par Hasbeens. Och sure thing, de är mycket läckra, men faktum kvarstår – klackar är så begränsande när man vill springa och vara vild. Så mina tankar drömde vidare till ett par Birkenstock (som stylist-Hannah tipsade om i samma avsnitt). Tycker de här är så makalöst fina. Eller perusmodellen. Se nu så fina!

Men så bläddrade jag i gamla Vbl på jobbet och ramlade över en artikel om Fannys webbshop här i hoodsen. Och så hittade jag de här sandalerna. Jaa-a du, tänk så oerhört roligt att man kan börja fantisera om sandalköp. SNART KAN VI GÅ UTAN STRUMPOR OCH SKOR.

Har ni andra tiopoängstips, förresten?

02

Erkänn att de skulle sitta bra på brunbrända Vikingaben!

8 Comments

Filed under Mama's got the magic

Vetenskapsmannen Jung.

Älskar att det här är min blogg och att jag har all rätt i världen att säga ”Asså herreguuuuuuuud så jag är trö-höött. Två nätter av superskit sömn, vanligt jobb och SNAKK-jobb efter vanligt jobb håller på att ta liiiiiiiivet av mig” utan att någon kan hindra mig. För herre du milde tid så jag är trött. Liksom så trött att jag tydligen har tappat fattningen. För just tyckte jag det var en god idé att öppna den här bloggen och berätta om en dröm (varningsklockorna ringer big time).

Har säkert nämnt att Matheo ska bli vetenskapsman när han blir stor (okej, varannan vecka polis och ibland doktor). Hans favorittidning är helt oskojat Illustrerad vetenskap. Han får ärva av en av pappas kaveris i Karis. Han kan sitta flera timmar och bläddra i de där hopplösa tidningarna. Och det är lite hans och min mommos juttu det där att de läser högt ur Illustrerad vetenskap. Hur länge som helst kan de sitta i soffan och läsa samma tidning om och om igen. Matheo har säkert 20 tidningar här hemma och han kan alla artiklar (och nä, han kan inte läsa, han har bara nött in det, haha). Nåja, det var en lång parentes. Jag skulle bara säga att Matheo således har lärt mig massor om dinosaurier lately. Finns inte en dino jag inte kan numera.

Det har gått så långt att dinosaurierna numera har letat sig in i mina drömmar.

Inatt drömde jag en så SJUKT bra dröm. Topp 10 de senaste åren. Nu var det så att JAG var vetenskapsman. I ett forskarteam för skräcködlor. Vi hade gjort ett stort genombrott och skulle för första gången i världshistorien ”odla fram en dinosaurie i en höna” (jaja, det lät säkert finare i drömmen). Men mitt i processen sprack hönan, för dinoägget visade sig växa i gäälen takt. Och när hönan sprack och blodet stritta åt alla håll, studsade en halvfärdig superäcklig liten dinosaurie ut på golvet. OCH JUST DÅ KOM NÅGON IN GENOM DÖRREN OCH DEN RYMDE (aj, aj, vilken klassiker). Sedan följde en helt MAKALÖS tid i Vasa. Skallgångskedjor gicks genom hela Österbotten och alla letade land och rike runt efter den livsfarliga skräcködlan. Fan det va så spännande att jag ännu ryser av välbehag.

Men inte hittade vi aldrig någon dino (den förökade sig säkert i världsnaturarvet och det blev Jurassic Park på Replot) och nu ska jag fan i mig sova, för jag bloggar tröttma och drömmar. Varför var det ingen som stoppade mig vid varningsklockan?

4 Comments

Filed under Mama's got the magic

YLIKIVA!

Vasas nyaste café har bara varit öppet en dag (och jag har varit där två gånger). Först med Linus i morse när de öppnade. Här finns artikeln. Sedan gick jag tillbaka med Jonna och åt lunch. Tycker det är så kul med nya caféer. Vasa har så många outnyttjade gränder och fina innergårdar (det här finns i Bouchtska gränden).

Gillade också att ägaren sa att om barnen har en dålig dag kan man komma ändå (lekhörnan är jättestor). Man behöver aldrig känna att man är i vägen eller att barnen måste vara knäpptysta. Dessutom är allt till salu. Bord, stolar, kaffekoppar. Hur bra? Blir nästan sugen på att göra det själv. Här finns de.

0

Leave a Comment

Filed under Mama's got the magic

Kort meddelande.

Hej svenska Yle, ert aprilskämt var uselt. Eller kanske inte uselt (visst log jag stundvis), men osmakligt. Jag tycker helt enkelt det är onödigt att driva med könsfrågor så här. Hen är ett användbart ord (i rätt sammanhang). Är det ”roligt” att ge folk vatten på kvarn så här? Är det HAHAHA-roligt att förstärka (vissa) människors negativa associationer till hen? Vem var det egentligen som skulle skratta?

Och framför allt: är det så här ni ser på språkutveckling och genusfrågor? Jag som tyckte att Yle alltid varit bra på att använda hen?

Jag vet faktiskt inte vad som är värre, artikeln eller kommentarerna. Här framgår det verkligen HUR TRÖTTSAMT DET ÄR ATT FOLK 2014 ÄNNU TROR ATT JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS HANDLAR OM ATT SUDDA UT KÖNEN ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ.

Slut på argt meddelande.

2 Comments

Filed under Mama's got the magic

Skamrum.

1

I dag slösade jag fyra timmar på att reda upp i barnens rum. Två sopsäckar (!) med skitsaker förde jag upp på vinden (stackars oss när vi ska flytta). Tömde, sorterade, tvättade, skurade, torkade och bytte sängkläder (hittade bland annat en förmultnad köttbulle i en av lådorna längst upp). Det var fan i mig ingen vacker syn under sängen heller.

Barnens rum är verkligen en major katastrofzon för oss. Jag orkar inte bry mig och jag orkar under inga omständigheter städa i samma huisiga takt som de råddar. Oftast är det så fullt av kaos att ingen vill vistas där, förutom på natten.

Det största problemet är att de har mer grejer än de kan hantera. Det äcklar mig hur mycket leksaker vi har och jag vet inte hur jag ska få bukt på det här. Jag mår så skit över att det har tillverkats så här många plastiga äckelgrejer – bara för att förvaras på en kall vind i Finland (miljön tackar not so much). Får svindel av alla barnkalas, jular och födelsedagar som ännu ska avverkas i presentväg. ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ.

12 Comments

Filed under Mama's got the magic

Att leva med temperament.

0

Genom åren har jag säkert fått hundratals mejl från privatpersoner angående den här bloggen (somliga ljuvliga, somliga snudd på skräckingivande). Men den allra vanligaste frågan (spontant räknar jag till tre mejl den senaste månaden) kommer via det här inlägget som jag skrev för snart två år sedan. Mammor mejlar med gråten i halsen och frågar om jag någonsin hittade någon lösning på Milkens stormiga humör som baby (har för mig att man lätt hittar till det inlägget om man googlar arga barn).

Och det tråkigaste är att jag inte har nåt bra svar. Ingen magisk lösning överhuvudtaget. Milken ÄR helt enkelt sån.

Det hjälpte förstås lite när hon lärde sig prata. Nu kan hon i alla fall skrika ut vad hon är arg på. Och man har lärt sig leva med att hennes sura miner dyker upp nu som då, men de är tack och lov inte så långvariga. Det hade verkligen INGET med socker att göra. Det har ALLT med temperament att göra.

Vi har i alla fall (med hårda regler och bestraffningar) fått henne att sluta skrika så där förskräckligt så att trumhinnorna spricker varje gång man säger nej. Hon skriker nästan aldrig länge nu för tiden (tack gode Gud). Då får hon gå in i ett annat rum och vråla, för ingen människa i hela världen förtjänar det där ljudet i öronen. Jag har ingen aning om hur vi annars skulle ha överlevt.

Men så har hon också blivit äldre och visare. Hon är så galet rolig och snäll och kvick. På alla sätt ljuvlig. Hon har så bra humor att hon bräcker vilken André Wickström som helst. Framför allt är hon sjukt bra på att leka arg. Förut var hon mera arg än glad. Nu är hon 90% superglad. 10% ursinnig. On, off. Precis som jag. Fast liksom hundra gånger ljuvligare.

Det är roligt att tänka tillbaka på de där gångerna när hon var fullständigt ursinnig och förbannad som baby och man föreställde sig att hon hade någon form av hjärntumör som orsakade helvetisk smärta (eller nåt). I själva verket ville hon säkert ha vatten istället för mjölk, en gaffel istället för sked. Kunde i min vildaste fantasi inte förstå att nåt så litet kunde orsaka så sinnessjuk frustration. NU VET JAG.

Fortfarande är hon fullkomligt usel på att ta ett nej (det kan förvisso vara en bra sak). Hon ger aldrig upp, förlorar hon i fotboll lägger hon sig ner och ylar (värre dramaqueen än jag själv) – däremot stiger hon upp en minut senare och ger igen tills hon vinner (se bild). Att vara en fighter är bra, men vägen hit har ingalunda varit lätt för oss föräldrar. Herregud så jag har rivit mitt hår och gråtit. Man hatar sig själv mest, förstås.

Att vara superarg och temperamentsfull är nödvändigtvis inget dåligt. Så länge föräldrarnas trumhinnor håller. Är övertygad att hon kommer att få precis vad hon vill här i livet. Bara hon lär sig att tackla sin explosiva ilska (och där är hon redan långt på G). Själv har jag skrällskada på höger öra.

Det är så konstigt att gå från ett barn som lyder precis allt, till ett barn som skiter i precis allt man säger.

Men vi jobbar på det. Satsar på att vara klar om 15 år.

18 Comments

Filed under Mama's got the magic