Author Archives: Linn

Det goda i det onda, eller annan klyschig rubrik.

Ledsen för burdus inledning, men aaaaldrig är man så lycklig och nöjd som när man cyklar hem efter en cancerfilm och det är 30 grader i luften. Jag var så bio med min syster (hon är gravid och vill bara se lipfilmer och äta äckliga ufokarkkin). En riktig snyftare. Syrran hade läste på Ninas blogi att det utlovades lipfilm, så jag ställde upp. SÅ OTROLIGT REFRESHING att lätta på trycket (obs, ej bajsa) så här en vanlig onsdagkväll. Eller vanlig och vanlig, den här onsdagkvällen är ovanligt ljuvlig. Så varmt och fint och hela salongen snyftade som galningar.

Att sedan cykla hem med solen i ögonen och magen full av tacksamhet kändes övermäktigt. Mitt liv är så bra! Är så kär i min pojkvän! Mina barn ska inte dö! Jag har inte cancer! Jag är frisk! Jag har ett ljuvligt jobb! Mina kollegor är ljuvliga! Mina kaveris är ljuvliga! Crowmoor är gott! Vasa är så så fint! Vinden är så mjuk! Det är sommar! Jag behöver inte frysa! Kände mig helt så här.

Det var för övrigt den kloka Norrena som lärde mig att man med jämna mellanrum borde läsa cancerböcker för att förstå sin egen töntighet och gnällighet. Cancerfilm fungerade uppenbarligen lika bra. Speciellt i kombination med den här ljuvliga kvällen när stan verkligen bjöd på liv och puls. Mina gråtögon såg förvisso ut som skit, men de log nöjt bakom solglasögonen. TÄNK ATT JAG FAKTISKT LEVER DET HÄR LIVET!

image

2 Comments

Filed under Mama's got the magic

Hälsningar från stolen här under äppelträdet!

image

Här på gården händer det nu grejer!

image

Vi har fått nytt staket! Eller fått och fått. Granngubbarna (gubbar och gubbar, pojkar 30+) och Sami har byggt det. Och om jag skulle ha pokka skulle jag ligga fastklistrad i det dygnet runt. För det doftar så gooo-hott när solen steker på nytt trä. Mmm. Någon kväll ska vi måla också. Hoppas såklart på belöningscider också. Tradition på våra gårdstalkon.

imageimage

Och jordgubbarna som vi fick av grann-Anni ser ut att bli succé. Det blir sju gubbar i år. Vet inte hur vi ska äta dem för att maxa upplevelsen. Exakt så här borde man värna om all mat. Jag liksom LEVER för de här sju jordgubbarna. Om man jämför hur snabbt man slänger en butiksgubbe över axeln, direkt som den har en liten svart prick, ungefär.

image

Pelargonerna går snart in i andra andningen. De har SÅ SJUKT MYCKET knoppar. Snart säger det PANG!

imageimage

Också vinbären börjar arta sig!

imageimage

Vet ej vad detta är för ett träd, men det blommar utaf helfvetet.

4 Comments

Filed under Mama's got the magic

När till och med måndagar är behagliga.

imageimageimageimageimageimage

Det är så otroligt att det ens GÅR att vara riktigt, riktigt avslappnad en måndagkväll efter jobbet. Jag älskar den här värmeböljan så jag går i bitar! Allt, precis allt, blir bättre av att solen skiner och svetten lackar! Och barnen är hemma och Sami börjar sin miniloma (del 2) på 7 dagar. Att det finns ett liv efter jobbet, tänk! Det finns det ju ALDRIG i november. Bästa tiden är NU NU NU.

Leave a Comment

Filed under Mama's got the magic

Tänker på: Ida-Lina Nyholm

För dryga 8 år sedan (!) blev jag kåmpis med Ida-Lina. Och så här sommartid när en vistas mycket i skärgården tänker jag på henne i snitt 10-15 gånger per dag. Lite beroende på hur mycket jag fotar. Det är nämligen så att Ida-Lina i tidernas begynnelse lärde mig (strängt!) att en horisont ALLTID MÅSTE VARA RAK. En horisont, ett hav, en himmel lutar aldrig. Och eftersom hon också är utbildad fotograf tog jag henne på orden.

Har för mig att vi i just den stunden satt på ett båttak (gissningsvis i tre, fyra promille) på väg in mot Vasa. Och man kan ju också gissa att mina horisonter inte alls var särskilt vågräta. Och att Ida inte alls var sträng. Men de facto tänker jag VARJE gång gång på henne när jag fotar utomhus. OCH när jag publicerar inlägg i stil med Rävskärsbesöket. Darrigt och nervöst tänker jag:

- MÅ HORISONTERNA VARA TILLRÄCKLIGT RAKA!

6 Comments

Filed under Mama's got the magic

Att göra en lördagkväll i Snappertuna.

image

Eftersom det var litteraturafton i Barösund och jag befann mig på ett båtavstånd på 11 minuter, fanns det inget som kunde stoppa oss från att göra en avstickare från holmen. Mamma och jag packade oss i båten och fräste iväg. Superstars som Tikkanen och Öhman skulle ej gå oss förbi!

image

Hur kan en människa vara så där rolig och ljuvlig som Märtha? Kvinnan är snart 80 och känns hundra gånger rappare än en själv. Kunde lätt slå som stand up komiker om det nu visade sig att hon ville byta bana.

imageimage

Vred mig också av skratt till Bitte Bouchts dikter. Nästan så jag fick tårar i ögonen. Vill också bli en dylik powerkvinna när jag blir stor. Dessutom tänkte jag hela tiden på hur otroligt bra hon passade i de där glasögonen. Måste också köpa boken.

image

Fast mest åkte vi förstås för Peppe. Det var ett år sedan vi sågs sist. SOM jag uppskattar att hon är tillbaka. Om så för en kort stund. Hoppas ändå på jättemycket häng i höst.

image

Hon läste ur Vackra människor och jag kände på mig att hon förmodligen står här och läser ur ny bok nästa år igen. Och året därpå. Och sen följande. Den här litteraturkvällen om sommaren (som Märtha hostar) är för övrigt lika gammal som jag. Det var tjugoåttonde året evenemanget ordnades.

image

Tur att jag har sparat ut luggen. Den här bilden hade varit too much annars.

image

Det var en fullkomligt ljuvlig kväll. Vi körde det hårdaste båten gick, med vinden i håret och lät solen bränna i ansiktet. Trots att klockan nästan var 21 var det så varmt och skönt. Det är verkligen sällsynt. Att jag inte fryser på havet. Det var bara så härrrrrrligt varmt.

imageimageimage

Och som den mycket utmärkta housewifen min far är hade han både bastat och vattenkammat barnen och grillat revbensspjäll tills vi kom hem. Fast jag antar att han inte direkt gillar den titeln, eftersom han de senaste 28 åren insisterat på att kallas Stålmannen.

image

Innan myggen tog oss hann jag också med en midnattsrodd med Matheo. Milken hade somnat för länge sedan, så vi rodde ut och han svirvlade så mycket han orkade. Om det är nåt Masse gillar så är det fiske. Ni fattar inte hur nöjd han är när han äntligen har bemästrat kastspö’t!

2 Comments

Filed under Mama's got the magic

Saltstänk & fågelkaki

Under hela min barndom åkte vi sporadiskt ut till Rävskär med båtski. Det ligger en liten utflykt ifrån vår egen holme. Hit åkte vi på picnic och dagsutflykter varje sommar. Det är en liten obebodd ö långt ute i skärgården. Med fina klippor, hemliga grottor, helvetesgap och ett stackars döende träd. Det var många år sedan jag var här sist, men i går åkte vi ut igen. Det var en så magiskt fin dag och vi bestämde att övernatta i tält nästa gång vi kommer. Eller i båten, som vi gjorde när jag var kid.

imageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimageimage

3 Comments

Filed under Mama's got the magic

Att göra en onsdag i Vasa.

1. Ta din partner (eller valfri snäll person) under armen

2. Möt upp kaveris vid Faros 19.00

3. Ät hamppare med rödvin

4. Ät chocolate brownie med glass

5. Förflytta er till Laituri

6. Drick Mojito

7. Cykla hem i solnedgång

imageimageimageimageimageimageimage

2 Comments

Filed under Mama's got the magic

Tåff och feg.

När man åkte skolbuss med Svartå-pojkar i högstadiet förstod man aldrig bomberjackans storhet. Var aldrig särskilt förtjust i den där mossgröna piloottin med orangefärgat foder. Först nu förstår jag. En känner sig så jävla TÅFF (som en säger i Lappfjärd) i den. Även om min är blå.

Att jag går omkring med den här hemma kan vara en mental förberedelse för att håret ska ryka. Med Svartå-pilootti kan ingen ta mig för tant (ehe). Har ej bokat tid ännu. Är så darrig på handen när så JÄVLA mycket hår ska ryka. Kan ej trycka på knappen. ÄNNU. Så jag går med pilotti en stund till och samlar mod.

imageimageimage

HJÖLP!

3 Comments

Filed under Mama's got the magic

Vem är jag utan barn?

Barnen har åkt till Karis. Det är alltid lika tyst och eländigt de där första dagarna. Kan tänka mig att det är den här känslan skilda par med barn måste leva med en gång i veckan. När man ska överlämna barnen till den andra. Avundas inte. En vankar runt och är skör och rastlös. Vet inte riktigt vad man ska göra av sig själv när man inte behöver finnas till för någon annan. Kliar i kroppen. Så irriterande tyst att man till sist måste lägga på radion.

Pratade lite om det med Norrena på jobbet. Vem är jag utan barn? Man tror ju alltid att man är ett med sin identitiet, sitt förhållande och sin vardag. Och att det är så himla nyttigt att vara alldeles ensam ibland. Det är överraskande svårt för mig att vara ensam. Jag trodde det var skitlätt. ”Ähh, jag är ju så mycket meeeer än bara en förälder” – my ass!

Jag har faktiskt glömt hur jag ska vara utan barn. På jobbet vet jag precis. Men vem är jag här hemma? Vad GÖR man ens hemma när man är ensam? Och vad är det meningen att man ska snacka med den där andra vuxna människan som också bor här? Och exakt just då när man känner att de frågorna är svåra att besvara – just då ska man vara hemma utan barn. Omvärdera, definiera.

Jag tänkte nästan bli en person som ligger i soffan och stirrar på en skärm, innan jag fick dålig feeling av definitionen och gick på en kvällspromenad runt kvarteret. Såg allsången. Bokade dejt tills i morgon kväll med han som jag är kär i (bio och Faros – låter det okej?). Och pratade med barnen i telefon. Fan, vad jag saknar dem. Och jestas det är fint på Brändö just nu.

imageimageimageimageimageimage

2 Comments

Filed under Mama's got the magic

Sökes: Nya grannar

Lägenheten under oss är nu till salu och vi hoppas på nya goda grannar. Alla som har god feeling är välkomna hit till Gula huset. Det är alltså fråga om 1 r + kök på 50 kvadrat. Tipsa gärna alla du känner (fast kanske helst inte de som gillar techno, slagsmål och knark). Men gärna alla andra! I morgon lär vara första visningen. Köp bort!

image

1 Comment

Filed under Mama's got the magic

Och DÄR fick sovrummet äntligen en lampa.

imageimageimageimage

Köpte den här på Brändö. Från danska House Doctor (kolla i den här katalogen – blev så herrans inspierad!). Tycker lampor är så himla svåra. Vet liksom aldrig vad jag gillar. Men den här var tillräckligt mjuk och hård på samma gång. Nu ska jag bara leta efter en glödlampa som ser ut som en kristall, vet ni? Eller någon annan fin. Kanske en större? Den där ser så ynklig och ledsen ut. Men ähh, gillar den mycket mer än barnens gamla blåa ikealampa med moln som bara blev här efter flytten. Slut på lamprapport.

2 Comments

Filed under Mama's got the magic

De kommer att citera mig när jag är död och begraven.

”För att någonting ska vara riktigt, riktigt snyggt måste det vara åtminstone 60% fult!”, sa jag och köpte ett rullande bord för 2 euro från en nedlagd skola i Vörå. Kom i håg var ni hörde det först! Obs. Gäller inte bara bord. Går att applicera på livet som sådant.

imageimageimageimage

8 Comments

Filed under Mama's got the magic

Lätt liv.

En bra sak med att ha stora barn: Man kan bara go with the flow, aldrig bryta upp när det är roligt. Ingen som måste sova mitt på dagen, ingen som måste äta på bestämda tider. Utan man kan bara cykla vidare dit det känns bra. Istället cykla hem sent, sent på kvällen. Lördagen var en sån dag. Inga planer, inga måsten. Utan vi gjorde bara sånt som föll oss in.

Påminn mig om det här nästa gång jag får en befängd idé om flera bejbisar. JAG ÄLSKAR DET HÄR FRIA LIVET MED STORA BARN. Barn som kisar själv, barn som har egna kompisar, barn som cyklar själv, barn som bär sina egna strandkamor, barn som äter vad som helst, BARN SOM SKÖTER SIG SJÄLV.

Ni som tragglar på i babyträsket: Efter tre börjar guldåren! Kämpa på!

imageBeFunky_null_1.jpgimageimageimageimageimageimageimageimage

6 Comments

Filed under Mama's got the magic

Vi har också hämtat hem de som saknades:

image

Leave a Comment

Filed under Mama's got the magic

Frukost med halva svenskfinland.

imageimageimage

Här sitter jag och läser in halva svenskfinland till frukost. Ååååå som man älskar att gotta sig i sånt. Även om det gissningsvis är det allra, allra värsta författare vet (nå, i och för sig: allt jag känner till om författare baserar jag på Sara, Peppe och Malin). Och jag bara på känn att jag skulle DÖ av irritation om jag själv skrev en bok med massor av irriterande karaktärer och alla läste in MIG (menar inte att Peppes karaktärer är irriterande, utan att mina förmodligen skulle vara det, haha). Vill också flytta till Helsingfors omedelbart!

Nåja, ska nu fortsätta min njutläsning. Bara små, små delar i taget så den inte tar slut. För var det inte Malena Björndahl, Sylvia Bjon, Anne Hietanen och Niklas Meltio som skymtade diskret just?

Leave a Comment

Filed under Mama's got the magic

Jag med!

image

Skrev så galet mycket under dagen (den här, den här och den här) så min formuleringshjärna är vad den är. Men hej i alla fall. Är så otroligt glad i dag, för jag sooooov inatt. Med isblock inlindade i kylskåpskalla handdukar. Hade ett kylblock in i dynan också. Fatta hur skönt! Det är en helt annan sak att leva med sömn än utan. Herregud, jag till och med städade efter jobbet!

Barnen är åter på flykt och jag är ensam hemma. Gör meningslösa saker som att tänka på håret. Har för första gången i mitt liv undrat om jag borde kapa mitt hår. Lidström och Blankens (klicka på bilderna) har så vansinnigt braiga frippor. Men fruktar att det är min definitiva spik i min tantkista. Kort hår är ju verkligen nåt man förknippar med medelåldern. Har en kompis som kapade håret och hennes son blev besviken ”nooo, mammor ska ju ha långt hår!”. Det tyckte jag var fascinerande. Typ alla kompisars mammor hade ju alltid kort hår när jag var barn. Långt hår = barn. Kort hår = vuxen. Men skulle i nuläget döda för en kort frilla som man så där nonchalant kunde dra handen igenom. Ah.

En annan sak som, på tal om vuxna och barn (och faktiskt på tal om Blankens också!): I senaste Blankens & Swanberg-podden sa Johanna något i stil med att man alltid borde svara ”Jag med!” när ens dumdristiga tonåringar föreslår något korkat. Tonåringen: ”Jag vill pierca naveln!’ Föräldern: ”Jag med!”. Tonåringen: ”Jag vill gå på disco i alldeles för kort kjol!” Föräldern: ”Jag med!”. I hopp om att det ska bli omvänd psykologi och att tonåringen ska tappa suget. Det kan förstås ha att göra med att klockan var 3.20 på natten och jag hade inte sovit på tusen år, men just där och då kändes det som om det smartaste jag hört talas om sedan babymonitor på iphone.

Jaja, he va he!

10 Comments

Filed under Mama's got the magic

Tre nätter av insomna bakom mig.

Bara jag skulle få en normal natt i bagaget skulle jag kunna blogga normalt. Har tusen saker att påpeka, men alla krafter jag äger och har förbrukas på jobb och överlevnad. Vårt hus är 33 grader varmt och jag vill sova, sova, sova. Men det går inte, går inte, går inte. För man kan knappt .. flåsflås .. andas. Låt mig bara bli en .. flåsflås .. glass.

image

2 Comments

Filed under Mama's got the magic

Småttingar som inte är hemma.

Barnen har inte sovit hemma sedan i torsdags och jag har inte sett dem sedan i söndags, så det är så ATTANS kul att ha dem här igen! Tog dem på ett kvällsdopp och så åt vi tusen mackor. Tänk om vi ändå fick ha sommarlov med dem nu! Lessensmiley. Och så åker de i morgon igen. Lessensmiley.

imageimage

Leave a Comment

Filed under Mama's got the magic

Purmo, wake up!

Jag har alltså inlett mitt nya sommarjobb här på X3M-redaktionen. Sitter här bredvid snäll-Anka som har fullt upp med att ordna #x3mfest som infaller i Purmo nu på fredag. Jag känner nästan ingen i Purmo, men om ni känner folk i Jakobstad-Nykarleby-Pedersöre-trakten ska ni tipsa om det här. Lovar att det finns mycket talkoanda däromkring.

Konceptet är enkelt: vi skickar två festfixare till en ort och under en eftermiddag ska de lyckas ställa till med en fest. Nu är det upp till Purmo att visa talkoandan. Lyckas vi få ihop en fest under en eftermiddag? Och kommer någon till vårt partaj? Det visar sig på fredag!

Vi har en #x3mfest undanstökad och nu är det dags för nästa. Den här gången står ingen mindre än Purmo på tur! Webb-Louise och Webb-Anka kommer att åka ut på dagen och börja ställa igång. De kommer att behöva underhållning, musik och förstås också gäster till kvällen. Det enda vi vet är att festen hålls på Klacken i Purmo, men allt det övriga ska ännu fixas. Så är ni med oss och ordnar sommarens mest oförglömliga fest? Hjälp oss då och kom förbi med ballonger, musik, artister eller något gott att äta – och ta framför allt med dig själv!

Har man alltså ett band, ett trick, en fin bil, ett bra dancemove eller en riktigt god tårta att erbjuda ska man komma ut till Klacken. Och har man inte det, så ska man ända packa picknickkorgen och komma ut på en fredagsdryck. Om man på förhand vill snacka om partyfix med Anka så nås hon på adressen ann-catrin.granroth(a)yle.fi. COME ON, PURMO! SHOW ME WHAT YOU GOT!

20130618-231448.jpg

Leave a Comment

Filed under Mama's got the magic

No worries.

Tänk att man kan jobba vanliga kontorstider och ändå hinna med detta! Peppe, du behöver inte angsta. Finland är som allra, allra bäst just nu. Det är det här som väntar på dig:

vik2.jpg1BeFunky_null_1.jpgvik1.jpgBeFunky_null_2.jpg

Första jobbdagen känns ingenstans när afterworken är denna!

4 Comments

Filed under Mama's got the magic

#vörådagan

image

Något annat ni absolut inte kan missa är ju Vörå i morgon (om man någon gång ska göra Vörå så är det i morgon – ypperlig dag för lite sightseeing!). Jag är redan på plats och allt börjar vara klart inför i morgon. Ronnie och Malin var i sitt fixaresse tidigare när jag svängde in via dem. Ronnie har fixat musikanläggning (värsta superdiscot!) och byggt upp en halv marknad på gården. Det kommer att bli SÅ BRA!

Själv har jag bakluckan full av skatter. Lampor, gardiner, jackor och barnskor i mängder. Och för den som behöver den ljuvligaste röda barnsängen (inte spjälsäng, utan vanlig träsäng) så vet ni var ni hittar! Det finns SÅ MASSOR av krääsä. Och Alina säljer pussel och leksaker och fina grejer. Så kom kom!

Caféhörnan är öppen efter 10! Pratsugen är jag också!

Vöråvägen 30.

Leave a Comment

Filed under Mama's got the magic

Tjugofyra timmars blixtrea!

 

Inlägget är ett samarbete mellan
Suomen Blogimedia och Mádara Cosmetics

***

God kväll, vänner. Här kommer jag med ett hett fredagstips. Jag vet inte om ni känner till Mádara Cosmetics. Det är också en rätt så ny bekantskap för mig! Det var via Noora som jag första gången hörde talas om deras produkter (Noora har dessutom gjort några egna Noora Shingler-produkter för Mádara). Ni har kanske hört om Pihlajavoide?

Hur som haver – Mádara är ett företag som sysslar med naturkosmetik. Alla produkter bär den internationella ECOCERT-stämpeln. Naturliga, ekologiska, säkra. Inget läbbigt, utan rena fräscha härligheter. Och på något sätt så känns det. Speciellt på schampot och balsamet. Aaaah, så det doftade gott och håret blev så mycket bättre än vanligt.

image

På natten mellan måndag och tisdag har de en 24 h lång friends sale (säg en bra översättning på ystis!). Rean gäller HELA Mádaras sortiment och procenten är 40%. Fri frakt på alla beställningar över 60€ + en SOS-moisture cream (värde 32€). Vid midnatt 00.00 börjar rean och pågår som sagt i 24 h. Lönar sig att spana in!

image

Här har vi the one and only Pihlaja DD. Gillar den mycket. Den doftar så otroligt fräscht. Har av någon anledning varit så galet torr i ansiktet pga av överdriven solkonsumtion de senaste dagarna. Den här har verkligen behövts. Här berättar Noora mer.

image

Av samma anledning är jag så röd om näsan. I morgon ska jag på fest och då ska jag testa den här i hopp om jämnare ansiktsfärg. Om ni undrar varför jag är så EXTRASNYGG i morgon så vet ni varför, ehe ehe.

 image

Men som sagtde här blev jag blixtförälskad i. Mitt hår har aldrig känts bättre.

LÄS MER OM REAN HÄR!

3 Comments

Filed under Mama's got the magic

Mild upphetsning här.

Bara de där slöaporna har sett klart Sommarlov ska jag MÖBLERA OM WUHUUUU. Det BÄSTA jag vet (näst efter överätning av grillmat)!

image

 

1 Comment

Filed under Mama's got the magic

Ljuset, o ljuset

God morgon, vi skruvade inte upp persiennerna i går, heller. Så jag vaknade i vanlig ordning vid 7. De där jävlarna står uppställda i tamburen, men ingen kommer sig för att skruva dem på plats (vild gissning: de står där ännu i november). Solen smyger sakta fram runt hörnet vid halv sju, lyser in rakt i mina ögon och sedan är det kört. Måste läsa tidningen och plöja nattens bloggskörd. Ge upp, helt enkelt.

Drömde en mardröm inatt. Att det var mörkt klockan åtta på kvällen. Jag skulle jogga i Sannäs och det var beckmörkt. Och jag var alldeles förstörd. Föll ihop i hallen och skrek efter pappas pannlampa. Och utan att vara en glädjedödare, så är den tiden snart här. Det är aldrig så tydligt som i juli att människan (nå, iaf den här människan) är SÅ är gjord för att leva i ljus. Tänk att jag KAN vakna sju och överleva. Jag är på inga vis gjord för att vakna så tidigt. Men det går, för att ljuset finns. Skulle aldrig, aldrig, aldrig funka i december. Är liksom grundpigg hela tiden nu. Även om jag tenderar morra och dra till med en diskret svordom där vid sjusnåret när det plötsligt bränner till i kinden.

Varje år den här tiden försöker jag klura ut någonslags strategi för att ha samma energi året runt. Har ännu inte hittat någon lösning för att inte köra mig själv ner i träsket i 190 km/h. Hösten är det bästa jag vet. Augusti, september är mina guldmånader. Är så full av inspis och energi. Helt pånyttfödd och pirrig. Hösten har den effekten på mig. Sedan kommer oktober och november och jag dör sakta inombords. Finns det överhuvudtaget något man kan göra? Försökte med en solsemester ifjol. Hjälpte bara för stunden.

Jag skulle så vilja motarbeta den där sega svackan. Men gissar att jag inget kan göra åt mörkret. FÖR DET DÄR HELVETET FÖRSTÖR HELA MIN VINTER. Vill alltid, alltid, alltid vara så här. Det skulle liksom vara lättare om man var 15 och kunde konstatera ”nå, då flyttar jag till Karibien”, men så här vid 28 är jag alldeles för handlingsförlamad.

Nåja, slutspekulerat! Har alldeles för många diems att carpa! Häj!

15 Comments

Filed under Mama's got the magic

Låtsaskompisarnas hotade existens

I Mirjam Kallands sommarprat för någon dag sedan slängde Kalland i föbifarten ut en mycket intressant iakttagelse. Att låtsaskompisar är något som verkar ha försvunnit (eller i alla fall minskat markant) bland dagens barn. Visst är det fascinerande? Eller kanske tråkigt. Rent av sorgligt? Låtsaskompisar som bara finns i fantasin är ju bland det lustigaste en kan ha. DE FÅR INTE FÖRSVINNA.

Själv har jag fått återberättat en hel del om min kaveri som bar det mycket exotiska namnet Amerika. Kan ha attt göra med att mommo och moffa, i samband med att att jag var tre bast, besökte bland annat Boston och Mexiko. Eftersom jag inte hade alla flingor i paketet trodde jag förstås att det var en person. Och Amerika lät ju lite viktigt och vuxet. Tvingade mommo att dra två pulkor efter sig. En åt mig, en åt Amerika. Var gissningsvis riktigt vidrig.

Masse har aldrig haft någon, men i precis samma treårsålder som Amerika fanns, så finns nu också Majti. Eller Mighty. Mayti? Mejti? Det är vår femte familjemedlem. Det är Milkens superkaveri. Varje gång hon åker mopo här hemma har de långa, livliga samtal per telefon. Och han är med i de flesta lekar, på något hörn. Känner honom inte så bra, förutom att det är en pojke och att han är nio år. Älskar hur hon hela tiden bekräftar hans existens. Och jag beundrar storligen hennes rika inre liv. Skulle gärna ha en egen Mighty.

Har nu i ett dygn grubblat på följande: Vad beror det månne på att de försvinner? Har du någon teori – dela gärna.

image

”Itt pratar jag med dig – jag pratar MED MAJTI!”

49 Comments

Filed under Mama's got the magic