Vörå fever camp

1

I går kom vi till den punkten när barnen har varit sjuka så länge att ingen täcktes ringa till jobbet och beklaga sig. ”Det är DIN tur!” – ”Nähä, det GÅR bara inte! DU måste!”, ”Nej, det är OMÖJLIGT, jag täcks inte ringa!” – ”Men du MÅSTE, för jag KAN BARA INTE!” – ”Nej, jag vägrar!” – ”JAG OCKSÅ!” – ”På riktigt – jag gör inte det, mitt samvete pallar inte!” – ”Inte mitt heller!”

Båda: ”Men vad ska vi göööööö?”

Eftersom vi är lyckligt lottade kom fammo och faffa förbi innan vi ens hann tjafsa färdigt om vem som skulle vabba. När Milken blev frisk förde Matheo stafettpinnen vidare. Även om det sved fick de åka med till Vörå på sjukläger. Packade ner febern, Sandis och Kissan. Trots att fammo och faffa redan hade lovat att sköta andra kusinernas morgonbestyr (frukost, påklädning och skolskjuts) när deras föräldrar börjar supertidigt.

Men det hindrade inte supersvärisarna från att också åta sig våra barn.

I morse plockade faffa upp Kasper och Aada hemifrån. Fammo väckte Matheo och Milken. Fammo gjorde frukost åt alla fyra barnbarn. Åt. Klädde ut Kasper till maskeraden (påskhäxa). Flätade Aadas hår. Faffa körde Aada till skolan. När han kom tillbaka gick fammo och Milken med Kasper till dagis. Faffa stannade hemma med feber-Matheo.

Halv ett gick fammo och Milken (igen) till dagis för att hämta Kasper. Och när de kom hem åkte faffa för att hämta Aada. Sedan stekte fammo plättar medan barnen härjade (Kasper och Matheo är båda i den där åldern när de ritar ”fammos trosor” och skrattar ihjäl sig – true story btw).

När de åkte i går kväll fick jag så dåligt samvete för att vi valde jobb före barn, så jag fick döva det hela med ett 45 minuter långt aggrojogg längs vattnet. Men när jag idag efter jobbet hämtade upp dem i Vörå och hörde hur roligt de hade haft kändes det inte lika mörkt. Ännu under aggrojogget tänkte jag att jag kommer att våndas på min dödsbädd över de gångerna jag lät någon annan vårda mina sjuka barn.

Men tja, hur man våndas över det när man har så här bra svärisar?

1 Comment

Filed under Mama's got the magic

One Response to Vörå fever camp

  1. Inkku

    Våndas inte!! Utan tänk på vilka guldklimpar till svärisar du har! Mina (halva delen av dem, svärmor + gubbe) har inte haft kontakt med oss på över 3 år!! NJUT istället över att du är lyckligt lottad och barnen mår så bra av att få vara hos ”gamlingarna” emellanåt. Våran snart tonåriga dotter sitter hos grannens ”mommo” flera gånger per vecka och har själv kommit till den insikten att hon inte blir en pissig tonåring för hon har en gammal dam som bra kompis :)

Add Comment Register



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>