- Att mina studier, och tröttheten som följer, drar ner min familj i träsket. Jag var så trött hela helgen, att förmiddagarna gick åt att skrika och vara irriterad och kvällarna till att reda upp all misär jag hade förorsakat. Ibland ser jag mig själv ur ett högre perspektiv och tänker ”Herregud kvinna, ta dig samman!”. Jag vet att jag gör fel, men det är omöjligt att göra rätt. Noll tålamod, noll ork för gnäll, noll förståelse för leksaker över hela vardagsrumsgolvet. Och när det blir mörkt blir det bara förlåt, förlåt, förlåt, mamma är så trött, så trött, så trött. Förlåt för att jag skriker så mycket. Förlåt, förlåt, förlåt.
- Idag upptäckte jag att jag håller på att få visdomständer. Jag tog det som ett tecken från högre makter att jag har lärt mig en massa Indesign idag. Den här veckan redigerar vi tidningssidor varje dag mellan 9-17 (och det är galet kul!). Fast ja, visdomständer. Trodde faktiskt att jag skulle slippa. Uäk.
- Vi köpte Kotipizza på lördagkväll (ja, jag hade faktiskt lovat Matheo – och jag måste faktiskt hålla mitt löfte). Trots att ägarna var jättegulliga och skruvade upp volymen så Milken fick dansa sin superdans medan vi väntade, så var pizzorna faktiskt ganska läbbiga. Kotipizza var senast gott 1997 på Centralgatan i Karis.
Men allt det där jag egentligen skulle blogga om – det har jag glömt för länge sedan.
Kotipizza som slår alla turkpizzor med hästlängder och är så bra! Ni var nog till en konstig KP bara :)
Nej nej, du har fel åsikt.
Här är det ju flytt och inte studier som varit orsaken den senaste tiden, men känner igen skriket. Jag känner mig som en apa ibland. Att jag inte kan bita ihop. Tack för att du delar med dig också av dina dåliga sidor och som så många andra hoppas jag verkligen att du orkar skriva några rader nu som då trots allt jäkt! Ha en skön höst!
Tack, vi är många som är apor, men snart skall jag bli människa!
Kära du, fast d e mycke, gå o sov tidigt. Jag var just där – satt uppe länge o gjorde dels jobb, dels stickade jag med missbrukarbeteende. Sov aaalldeles för litet. Var ganska snabbt ett nervvrak, upplevde det som stark pms-irritation, snäste o stressade upp mig. När jag börja gråta över ett badrumsgolv heltäckt med vatten då jag snabbt sku hämta nåt, o N genast i panik sa, mamma gråt int o själv börja gråta ”ja vill int du ska va lessen”, lova jag henne att börja sova mer. Några nätter från 21-7 tog det innan jag inte längre kände mig som en zombie. Och åh! En sån förbättrad levnadsstandard, glädje o energi som kom tillbaka! Kanske du redan går till sängs i tid, men om int: laa de å ligg, det borde jag :)
Jag har faktiskt helt å hållet förändrat mina sovvanor sedan jag började i skolan, till det bättre alltså. Förut ugglade vi alltid uppe till ett, två eftersom jag aldrig hade tider att passa. Nu är det nästan så att jag sover som en stock redan 22. Men det håller ju inte alltid, förstås.
Men men, tycker ÄNDÅ att jag är en snäsig tröttis. Men jag får väl kanske ta mig i kragen och skälla lite mer på mig själv. NE NICE, FÖR HELVETE. KVINNA!!
Föräldramötet på dagis skulle du iaf blogga om!;) Har väntat på det inlägget…
Ja, just det! BRA LOTTA! Skall memorera det tills ikväll!
Du känns som SÅ mycket människa! Underbart :)
Niclas
Det är ganska långt vad jag är, en människa, ja!
Äh, du är bara i en mellanfas. Klart att ditt bloggande måste förändras i frekvens och innehåll eftersom du bytt livskede, och det tar ett tag att hitta det nya läget. Det är alltid värst mitt i bytet. Kämpa på bara – och ta det framför allt lugnt.
Kloka ord! Thanks!
Hmmm… Kotipizza är bra men man måste äta Kotzone. Faktiskt, borde vara lagstadgat.
Just det, ja! Hade helt glömt det alternativet.
Aj jessus vad jag diggar att du skriver helt ärligt hur du bara skriker o har dig! :) Du är så fin! Och jag gissar att du är ganska charmig till och med när du skiker så att håret lossar.
När det var som jobbigast när barnen (läs:sonen) var i tonåren, fick jag hela tiden bita ihop tänderna och läsa tyst för mig själv flera gånger: Det är jag som är vuxen, det är jag som är vuxen. Bara för att inte helt tappa fattningen.