Idag har jag:
- Tänkt oproportinellt mycket på filmatiseringen av We need to talk about Kevin, som vi såg igårkväll. Ni måste faktiskt se den, om ni inte redan har. Eller läsa boken. Herrejesus så den väckte underliga känslor. Kanske främst för att det händer så mycket hemskheter runt om i landet hela tiden nu. Psykopater alltså, huu. Speciellt barn-sådana.
- Ringt in svärisarna på kaffe, karelska piroger och äggsmör.
- Lekt ovanligt frivilligt och snällt med Matheo och muminfigurerna. Egentligen helt sinnes att jag inte orkar göra det oftare när jag ser hur genuint rolig han tycker att jag är när jag leker. Lyckan i hans ögon, ni skulle se den. Och ändå säger jag oftast ”Förlåt, men jag ooooorkar inte, lek med Milken eller pappa!”. Känns som något man kommer att ångra på sin dödsbädd. Jag är så ond.
- Lovat barnen simhallsbesök imorgon när vi äntligen är lediga hela familjen.
- Skall se The Intouchables ikväll. Och bli riktigt lyckliga. Vet att jag kommer att gilla den. Kuriosa: Fick googla ”joanna hansen fransk gammal gubbe film” när jag hade glömt bort filmtiteln.
Nu kallar en laptop och en sambo från sovrummet. Ajökens!
Alltså jag drar mig lite för att se filmatiseringen eftersom boken var så obehaglig. Klarar man av den?
Jo, du klarar!
Ja fyy, tänkte jätte massor jätte länge efteråt på den där filmen. Så himla obehaglig.
Verkligen. Både mamman, pappan och sonen. Lillasystern var den enda som man kunde lita på, juh!
Alltså Les Intouchables? Det var ju den feelgoodigaste film jag någonsin sett!
JA! Världens, världens lyckligaste och sorgligaste film på samma gång!
Haha oj vi snackar tydligen Kevin-filmen här :D
Haha, ja, den kan inte riktigt klassas som feelgood, hur mycket man än försöker!
Åh, Les Intouchables! Galet bra, feelgod fast inte smetig.
//garderobenmin.blogspot.com
Sjukt bra film! Alla skall se den!
Tack för filmtipset och det andra :)
Kram Mrs G
Såg också The Intouchables i helgen, jätte fin film! Och We Need To Talk About Kevin såg jag också för ett tag sen, men blev inte alls imponerad. Helt bra juttu, men tycker de skulle ha kunnat bygga upp filmen så mycket bättre, så blev lite besviken på den faktiskt…
Förvisso visste man ju faktiskt från stund ett vad som skulle hända. Men det var kanske inte den huvudsakliga pointen. But still – fattar vad du menar.
Jag gar liksom Mia gått runt och snusat lite på Kevin. Läste boken före jag fick barn och vågar liksom inte ta itu med filmen nu för tiden.
Är ganska säker på att du kan. Filmer är ju alltid lindrigare än böcker. Go ahead bara!
hahahaha läste nu först det där om joannahansenfranskgammalgubbefilm :D men en film jag gärna associeras med på google any day