.. och så är man inte. Fick för mig att jag skulle åka på exkursion till Lidl idag. Syrran prisar alltid Lidls låga priser till skyarna, så jag tänkte att jag skulle åka dit (delvis med tanke på vad vi snackade om häromdagen). ”Nu banne mig skall här för en gångs skull storhandlas”, tänkte jag och plockade kärran full. Massa grönsaker, massa frukter, nygräddat bröd, kött, körv och blöjor och ostar och yoghurtar och hela tyska shebanget. Nöjd, belåten och självgod styrde jag mot kassan.
Köade en stund innan jag golvades av insikten. ”MEN FÖR I HELVETE – vi skall ju till Snappertuna imorgon!”. Inte läge för att storhandla, precis. Så jag vände om. Plockade irriterat tillbaka mina varor och mumlade svordomar i skägget. Vad är oddsen, alltså? När jag en gång storhandlar – ja, då behöver vi ingen mat på flera dagar. Jag vill ju inte påstå att jag är dum. Har bara lite otur när jag tänker.
Nåväl, jag köpte blåbär. De smakade diskmedel.
Haha! Precis så där borta är jag nu i sommarlovstider också. Jag vet inte vilken veckodag det är. Jag vet inte när vi ska åka någonstans eller när vi gjorde vad. Jag vet inte hur länge det är tills semestern tar slut och jag vet knappt vad jag heter. Jag antar att det är så det ska vara på sommaren. Snart går hjärnan på högvarv igen.
underbar bild!
åker ni hela familjen?