Uppskattar storligen era kommentarer under föregående inlägg, tack! Vi hoppas att jag får tag i någon som kan hjälpa mig att hantera Milkens ilska. Hennes temperament och irritation är knappast något vi kan göra något åt – däremot finns det säkert en massa man kan lära sig om hur man skall agera när Milky Milk kokar över. Gillar att ni oftast har tips och idéer i de flesta frågor. Så otroligt praktiskt. Kiitos!
Men nu skall vi snart plocka upp Nia och Jenny längre ner på gatan och bege oss ut på ett litet dagsäventyr! Solen skiner och himlen är blå, helt perfekt för den allra första dagen i juli, supersommarmånaden. Hörs ikväll!
Holding heter sylihoito på finska.
” sylihoito, eli suunnitelmallinen lapsen pitäminen vahvassa syliotteessa samalla sanallisesti lapsen tunnetilaa rauhoittaen. Syliotetta pidetään yllä kunnes lapsi on rauhoittunut (eli yleensä ruvennut itkemään surullisesti), jolloin sylissä pitoa jatketaan lohduttavasti. On tärkeää, että aikuinen ei käytä syliä rangaistuksena, vaan toistelee ääneen auttavansa lasta. Lasta ei pidä käskeä rauhoittumaan, vaan korostaa hoivaavalla äänellä, että aikuinen kyllä kestää ottaa raivon vastaan.” (detta är ju bara en del av det, men du kanske hittar mer info via er rådgivning? Detta fanns tyvärr bara på finska.
Jagkänner redan nu att holding bara skulle förvärra hela situationen. För det är ju det hon hatar mest av allt, att tvingas till närhet. Hela utbrottet skulle bara bli mera utdraget och jag skulle få blitiror, bitmärken och hörselskador:)
Alltså vi har ju ibland testat att hålla i våra då de exploderar, men jösses så de alla HATAT det. Inte tyckt illa om det utan verkligen kämpat emot för brinnkära livet. Fattar inte hur det rekommenderas sådär generellt. Eller så är det bara våra som är lite heta till läggningen (ja tyvärr så vet jag ju mycket väl varifrån de ärvt den sidan, bara att se sig själv i spegeln).
Precis, hade funkat jättebra med Matheo!
Har Milea varit sån jämt eller är det ett relativt nytt fenomen? De går ju igenom en fas som är ganska jobbig där kring 8mån till dryga året. Åtminstone gjorde vår E det. Varje nej var jordens undergång, då skreks det, hackades huvudet i golvet och sen skulle ALLA förbjudna saker göras. Jag vet att Milea är äldre än så, men är det inte så att man med prematurer skall räkna från när de borde vara födda?
Hos oss gick fasen om och nu är han för det mesta hur god och glad som helst. Men det var tungt då det pågick.
Hon har alltid varit så här, så det känns inte riktigt som någon solklar fas!
Jag jobbar med utmanade barn och håller hårt på holding (fast jag inte visste att det var just det jag sysslar med). Det är så logiskt, barn som får utbrott vet inte var de börjar och slutar och behöver en trygg famn. Jag håller i ganska hårt, viskar/pratar sakta i deras öra samma mantra om och om igen (ex. allt är bra allt är bra…) Sedan när barnet lugnat sig säger jag att nu kommer jag att släppa dig, ok? Har gjort detta med mina egna barn också, de få utbrott de har haft. Mycket verksamt. Äldre barn kan man också diskutera med när alla lugnat ner sig, men underskatta inte yngre barn. Förklara, diskutera, fördöm beteende men aldrig barnet. Visa på alternativa sätt att visa sin frustration –> gäller förstås äldre barn.
Milea är nog som sagt för liten för att förstå att jag försöker lugna henne, hon skulle säkeet uppfatta holding som ett straff. För man kan ju verkligen inte snacka med henne när hon är arg. För det första så hör ingen på 1 km radie något överhuvudtaget. För det andra skriker hon bara högre varje gång man öppnar munnen.
Vår pojke skriker och är missnöjd ganska ofta och holding skulle aldrig fungera på honom. Han skulle bli ännu argare än han redan är. Men jag var likadan som barn, om jag var arg skule man inte röra mig för då blev det värre. Så jag tycker att holding inte är en så bra metod, barnet skall ju ha rätt till att vara argt. En annan sak är ifall barnet är en fara för sig själv och andra, då kanska men måste ta till att hålla i det.
precis!