Idag hade jag, som sagt, ett litet (nåja, inte så litet, utan snarare ett ganska högljutt och Lordi-aktigt) uppträdande på vår gård. Just när jag var mitt inne i min brutalaste mosh med tillhörande grindcorevrål gjorde Lotta en riktig klassiker. Hon lyfte handen i en vänlig vinkning, förflyttade blicken långt bakom mig och utbrast ett trevligt ”hejhej!”. Själv frös jag till is, kastade mig i buskaget och dog av skam. Som ni ser är vår port där bakom och jag trodde förstås att grannen hade kommit hem. Innan jag såg ut mot publiken igen och såg Lotta och Matheo som hånskrattade som små svin på gräsmattan.
Publiken – artisten, 1-0.
Du kan ju uppträda torsdag kväll när det är happening på Brändö torg, det blir ju en och annan show där!
Att jag inte tänkte på det!
Haha! Ytterst rolig läsning! Du har inte ett videoklipp att posta på bloggen? ;)
http://bitterfia.wordpress.com
hahaha! 12 poäng åt Lotta :)
Haha! Vad kul inlägg. Fick annars kläderna igår, jätte fina tack!
Kiva att höra!
Äsch, lite får man bjuda på :)
Kram Mrs G